Ser ni vad det här är?

Det är faktiskt smått otroligt att den ens finns att beskåda. Dess frö sådde jag inomhus i våras, planterade i större kruka några veckor senare och ställde ut på tomten. Full av förväntan. Senare under sommaren tog min ork och motivation slut till stor del och krukan (tillsammans med flera andra) stod ledsen och nästan helt övergiven i gruset intill husväggen.

Vid några tillfällen, när jag gick förbi och såg den uttorkade, hängiga och klena växten funderade jag på om jag skulle

• låta den vara
• hälla på en skvätt vatten
• kasta den på komposten

Det slutade ofta med att jag lät den vara, men ibland med att jag hämtade en PET-flaska med vatten och hällde på. Jag har trots allt svårt att se växter dö.

Det var med stor, väldigt stor, förvåning jag upptäckte härom veckan att den inte bara lever – den bär frukt! Precis som tanken var från allra första början.

Lilla lilla physalisen, vad fin du är! Får jag äta dina vackra orange bär fastän jag behandlade dig så illa?

Vilken otrolig livskraft! Är det inte fantastiskt så säg?!