Kikar in här för att skriva lite om varför det (återigen) blivit lite glest mellan inläggen.
Jag har nämnt det tidigare, att jag sedan länge lider av kraftig huvudvärk. I höst ”firar” vi femton år tillsammans, huvudvärken och jag. För den här omgången. Jag hade den även under några år tidigare i mitt liv. Hade ett par värkfria år strax före 30-årsåldern.
Mer detaljerat innebär det att jag haft svår huvudvärk större delen av tiden under dessa år. Timmar och ibland hela dagar har emellanåt varit näst intill fria från värk, och det har varierat litegrann sett över längre tid.

Jag ska försöka vara kortfattad i det här inlägget, men det jag framförallt vill säga med det är som ni kanske förstått att jag inte orkar med att blogga när jag har väldigt ont. Klarar faktiskt inte av mycket alls då utan livet sätts i mångt och mycket på paus.
Denna sommar har värken varit väldigt elak mot mig, idag när jag skriver detta är jag inne på dag 31 i rak följd som jag haft ont. De få stunder och dagar jag mått bättre har jag prioriterat att umgås med familj och vänner och att kämpa mot värken.

Ett problem med att hålla detta inlägg kort är att det förmodligen kommer att låta väldigt luddigt… (Vad menar hon med att kämpa mot värken? Vad beror den på?!)
Jag har länge tänkt att skriva om huvudvärken här i bloggen (men inte fått ändan ur) och då tänkt att berätta hela historien. Om vad den (enligt min uppfattning) beror på och hur jag försöker besegra den. Men jag har bestämt mig för att inte göra det. Åtminstone inte nu.
Anledningen till det är att de allra flesta jag har berättat för inte tror mig. De tror inte att huvudvärken kan bero på det jag själv tydligt känner är orsaken. (Jag har inte alltid förstått det, men åratal av ”analys” har gjort mig säker.) Det tar så oerhört mycket energi av mig att höra och försöka bemöta denna misstro. Energi som jag så väl behöver för att lösa det här.
Många har också lösningen på problemet! Utan att ens ha gått ett enda steg i mina skor… Jag har visserligen inte testat alla välmenande (?) förslag jag fått under åren (exempelvis massage, löpträning, LCHF-kost, naprapatbehandlingar, akupunktur, att äta kött, utesluta mjölkprodukter, att äta glutenfritt, gå på sjukgymnastik, styrketräna, yoga, utesluta socker i kosten, utesluta sötningsmedel, att ”tänka bort” smärtan, äta magnesium, sluta använda mobiltelefon mm) men några av dem.
Det borde inte vara så långsökt att tro att jag verkligen känt efter, analyserat, testat och försökt under alla dessa år…

Så… det får lov att bli lite luddigt det här. Men jag vill ändå skriva nånting om det. För det påverkar bloggandet så mycket.

För det är inte så att jag har tröttnat på att blogga eller funderar på att ge upp det! Tvärtom, jag har så mycket jag vill skriva. Har många fotade måltider som ligger på hårddisken och väntar på att bli skrivna om. Och årets Norgeresa som ägt rum och resan till Holland jag gjorde i maj, de vill jag berätta om här. För att inte tala om den veganska trerätters menyn jag åt på restaurang nyligen!

Nu är inte allt jämmer och elände tack och lov. Med risk för att det nu blir ännu luddigare så har jag en stor förhoppning om att må bättre kring årsskiftet ungefär, och en plan för hur jag ska nå dit. Om jag någonsin kan bli helt huvudvärksfri vågar jag inte riktigt sia om, men att ha mindre ont – det tror jag absolut på!
Jag hör vad ni tänker… ”Om det är så enkelt, varför gör hon det först nu efter så många år?!”
Som sagt, luddigt inlägg det här… Och verkligheten är ibland lite komplicerad.

Hur som helst så hoppas jag att ni, mina fina läsare, vill stanna här. Trots det oregelbundna bloggandet emellanåt.
Vi hörs snart igen! Och eftersom det kanske kan hjälpa någon som är i samma situation som jag så är min tanke att någon gång berätta mer. Bara inte just nu när jag är mitt uppe i det.
Förutsatt att jag har rätt förstås. Om jag har fel och ”alla andra” hela tiden haft rätt så har jag ju inte så mycket hjälp att komma med. ;-)