Sommaren 2019

Sommaren är över. Jösses vad fort den passerade.
Jag hade en mycket bra sådan. Tydligen behövde jag en liten bloggpaus för jag har inte skrivit så mycket här. Men jag har gjort desto mer. Och kunnat njuta av det ovanligt mycket då huvudvärken varit bättre än på många år! Här är en tillbakablick, ett litet urval sommaraktiviteter.

Vi hade planerat att inte göra något ”stort” denna sommar, utan bara vara hemma och ta dagarna som de kom. Men så strax före vår semester började fick vi en möjlighet vi bara inte kunde tacka nej till. Vänner med hus i Italien (som vi pratat med tidigare om att hälsa på men inte fått till det) ville få en bil nerkörd dit. Vi sa direkt ”Det fixar vi!”

Tio dagars fantastisk resa fick vi. Kort beskrivet körde vi ner till Ystad och tog där färjan till Polen. Bilade sedan ner till våra vänner på italienska landsbygden via Tyskland och Österrike. Bodde hos dem i tre nätter och avslutade med två nätter i Bologna innan vi flög hem därifrån.

Vi körde via Grossglockner Hochalpenstrasse och här står jag och fotar längs den. En vacker tur med mycket att uppleva längs vägen.

Väl hemma hos våra vänner njöt vi av lugnet på landet. Utsikten från huset är makalöst vacker! Den satt vi och tittade på varje kväll innan vi sent åkte till någon restaurang för middag. Peter och jag brukar äta middag vid 17-tiden… vi fick ändra lite på den rutinen kan man säga haha.

Egen vinproduktion har de, om än i liten skala. Det var roligt att strosa runt på tomten och titta på druvorna och andra roliga frukter och grönsaker vi inte odlar så mycket här hemma.

Värmen var… vansinnigt varm! Vi passerade 38° fyra av resans dagar. Så det var inte konstigt att vi hängde en del vid vattnet. Närmare bestämt vid sjön Lago di Cingoli och det trevliga stället Baia di Popeye där vi åt och drack gott.

Strax före resan satte jag mig på mina glasögon så de blev alldeles sneda. Så jag såg kanske lite knasig ut när jag gick omkring i Bologna men trevligt hade vi det ändå. Bologna är dock ingen favoritstad för mig, har varit där två gånger. Den är mycket vacker egentligen men tyvärr fullkomligen nerklottrad.

Jag får inte nog av att läsa! Det är som att jag nu tar igen allt jag missat att läsa under åren jag haft så ont och jag passar på varje bra stund jag kan. Det finns en risk att jag får ont i rumpan istället med tanke på hur många timmar jag spenderar i min fåtölj med böckerna och tekoppen.
Tur ändå att jag även tagit upp mitt gamla intresse att vandra i skogen. Det har blivit många mil gådda i sommar.

En sommartradition som helt enkelt inte får brytas är helgen hos våra vänner med torpet. Som alltid hade vi det mycket bra där. I år med brasa i eldkorg. Det var vindstilla och fint men lite extra värme var välkommet i den sena kvällen och tidiga natten.

Det är nog svårt att utan närmare förklaring förstå skärmdumparna från min huvudvärksdagbok. Men här är dagboken från juli 2018 respektive juli 2019. Kort sagt är gult och grönt bättre än orange och lila. Färglöst och grått är allra bäst. Jag tror det framgår att årets juli-månad var bättre!
Den här sommaren har jag haft ett liv! Så många stunder och ibland hela dagar jag verkligen kunnat njuta av. Jag/vi har gjort så mycket skoj! Träffat släkt och vänner, varit på museer, kört sju-kamp på Gröna Lund och en massa annat. Känner mig hoppfull inför framtiden. Börjar exempelvis bli sugen på att ta upp det här med matlagning igen, det låter väl bra?! :-)

 

 

EFIT

EFIT – Ett foto i timmen.
Ett sånt inlägg kände jag i morse att jag ville göra. Så här kommer min dag, fotad varje hel timme. En semesterdag mitt i veckan.

Jag hade kunnat fota även en klockan 06-bild för jag var vaken då. Vaknade 05:40 idag men vi låg och drog oss båda två här hemma tills det var dags för Peter att gå upp och gå till jobbet.

07:00
Så snart P gått till jobbet satte jag mig i min fåtölj i uterummet och läste böcker jag lånat från biblioteket. Får inte nog! Har 25 låneböcker hemma för närvarande haha! När bilden togs var det Mattias Kristianssons ”Välkommen till vegoriket” jag bläddrade i.

08:00
När larmet i mobiltelefonen uppmärksammade mig på att ta 08:00-bilden var jag mitt i ett kort träningspass. En kvart med HIIT-träning på golvet i tv-rummet hemma. Bättre att träna lite än inget tänkte jag!

09:00
Klockan nio satt jag på bussen. Det såg liksom inte mer spännande ut än så här.

10:00
Några skedar in i min frukost var jag klockan 10. En acai- och banan-smoothie bowl på Mahalo på Södermalm i Stockholm, toppad med blåbär, banan, hampafrön, granola och jordnötssmör. (Försöker lära mig tycka om jordnöt, det går framåt!)

11:00
Sen bar det av mot Djurgården. Djurgårdsfärjan lämnade kaj prick klockan 11.

12:00
Jag besökte Spritmuseum och när klockan slog hel hade jag precis kommit fram till deras tillfälliga utställning ”Framtidens mat & dryck”. Den var en av anledningarna till att jag besökte dem denna dag. Lämpligt nog är det också halva priset på inträdet just nu om man som jag är Coop-medlem.
En utställning om visioner, hälsotrender och klimatmat, då, nu och i framtiden”, så beskrivs utställningen. Den var intressant och framtiden verkar gå mot vegogrönt, mycket bra!

13:00
Shoppingdags. Var på den finfina butiken Paradiset på Södermalm. Jag gick därifrån med en välfylld kasse men inte det jag specifikt letade efter, det hittade jag inte. Men det gjorde inget, det är alltid trevligt att strosa omkring på Paradiset en stund.

14:00
En sen lunch blev det på den vegetariska restaurangen Légumes. Fast när det var fotodags hade jag bara ett par tuggor kvar av maten… inte så roligt att fota… så det fick bli på utsikten istället.

15:00
En timme senare var jag nästan hemma efter min dag på stan. Satt på bussen när det var tid för bild. Selfiedags!

16:00
Lite sliten efter allt gående unnade jag mig YouTube-tittande i soffan. Just klockan fyra var det en video om hudvård jag såg.

17:00
Lyckades resa mig ur tv-soffan och förflyttade mig till kontoret. Började gå igenom de första fotona till detta EFIT-inlägg. Det är alltså på det här stället jag oftast sitter när jag bloggar.

18:00
En timme senare hade Peter kommit hem från jobbet och vi hade redan hunnit äta middag. Vi värmde på rester så det gick snabbt och fastnade inte på bild. Klockan sex var jag istället mitt uppe i diskandet samtidigt som jag också började göra chokladbollar. Peter åkte till en kompis direkt efter middagen och det sista han sa innan han åkte var –Kanske finns det såna där chokladbollar i kylen när jag kommer hem. Så det var ju liksom bara att sätta fart med dem.

19:00
Jag är sen med odlingarna i år. Gurkor, tomater och paprikor har just kommit in i växthuset och är ännu väldigt små. Odlingslådorna har jag inte ens rört ännu. Och ogräs är det överallt där utanför! Jag är inte så ledsen över det, vissa år orkar jag pyssla mer, andra mindre helt enkelt. Och det lär nog bli en del gott att äta ändå till slut! När klockan slog sju var jag i alla fall mitt uppe i kvällsvattningen.

20:00
Te och chokladbollar till finalen av Hela kändis-Sverige bakar avrundade vår kväll och denna härliga sommardag.
Ja bortsett från att jag sen satte mig vid datorn och skapade detta inlägg förstås, men det får ingen egen bild, nu får det räcka med bilder för den här gången. Tack och hej från mig!

 

Våren 2019, del 2

I maj bar det av till Gotland. Det var jag, min mamma och pappa som åkte på kryssning till Visby med färjan Birka Paradise. Vi fick en dag i Visby men mest tid var man på båten och som tur var så var den väldigt fin. I Visby var det däremot svinkallt så vi åkte faktiskt tillbaka till båten i hamn före vi egentligen var tvungna. Det blev ingen öl i solskenet på torget i Visby som jag hade sett framför mig… Aja, nästa gång kanske!
Fast vi hann besöka Lummelundagrottan och Krusmyntagården på Gotland i alla fall.

Jag hade en egen hytt och fick lite egentid vilket jag älskar. Var ekonomisk och valde en fönsterlös hytt men ut såg jag ändå. Bra med sån där live-kamera och tv i hytten! Men mest umgicks vi förstås. Mamsen och papsen drack irish coffee och jag lite bubbel medan vi såg Stockholm glida förbi på utresan.

Vi åt mycket gott på resan. Vegansk trerätters båda kvällarna på båten exempelvis för min del! Allt smakade bra men det jag speciellt minns från de middagarna är varmrätten ”Blomkål i tre texturer” och desserten Gin & tonicsorbet med citrussallad. Jösses vad goda de var! Vill lära mig att laga själv!

Krusmyntagården var vacker men det växte inte så mycket där ännu och dessutom var det så kallt att vi inte hade ro att gå utomhus och titta så länge. Något jag däremot tar med mig från det besöket är lunchen. Hur något så till synes enkelt kan smaka så gott. En brödbit, en halv avokado, en klyfta kål och några gröna blad… En dressing också förstås, vilken säkert är en stor del i att det smakade som det gjorde… Så om något vill jag lära mig att laga mat. Få till makalöst goda smaker av få ingredienser.
Mina föräldrar åt fisk där och alla tre tyckte vi att den lunchen var den godaste maten på hela resan.

Både jag och min kompis Marie fyller år i början av året. Så de dagarna har vi firat genom att träffas på stan och äta gott.
När vi firade mig var vi på Pizza Hut, en favorit hos oss båda sedan många år. Nu ville vi prova den veganska förrätten fyllda potatisar med Oumph! och nya veggo-pizzor som kommit sedan vi var där senast. Så gott!

Maries födelsedag firade vi genom att luncha på det veganska caféet Mahalo. Där åt vi en varsin Peas be my matcha vilket är sötpotatis- och kikärtfalafel med quinoa-tabbouleh mm. Efter en stunds tittande i affärer avnjöt vi sedan en Afternoon Tea-Tox på Hotel Diplomat. En nyttigare variant av afternoon tea helt enkelt.

På det fina afternoon tea-fatet fanns mandelscones med sockerfri jordgubbssylt. Snittar på fröknäcke (inte vegetariska). Rawbars, peanut butter cups och chocolate chip cookies. Och en fruktsallad som var grymt god! Drycker till allt detta var te (förstås) och en grön smoothie innehållandes äpple, spenat, basilika, mynta, vetegräs och spirulina. Å så ett varsitt glas bubbel.
Mycket trevligt och gott var det! Menyn bör kunna ses här.

Och nu i slutet av maj firade jag och Peter vår treåriga bröllopsdag. Det är läskigt hur fort tiden rusar fram!
Visst kan vi slå på stort ibland men det är sällan kopplat till speciella dagar. Vid exempelvis högtider och som i detta fallet vår bröllopsdag firar vi ofta i all enkelhet istället. Den här dagen åt vi en sallad till middag men för att göra kvällen lite mer speciell blev det även förrätt, dessert och bubblig dryck.
Frökex med vegansk färskost jag mixat med färsk basilika, lite olivolja, salt och peppar utgjorde förrätten (eller före-maten-tilltugget är kanske en bättre benämning på det).
Till dessert delade vi på en raw-tårtbit från Unbakery, med smak av kiwi och lime. Till den skålade vi i alkoholfritt bubbel.

Nu är det sommar och den ska nog inte bli så tokig den heller!

 

 

Våren 2019, del 1

Bloggen har inte fått så många uppdateringar denna vår… men livet har rullat på ändå förstås. Tänkte visa lite av vad jag ägnat mig åt under de senaste månaderna. Här kommer första delen av två.

I början av april tog ett par vänner med oss till Tjällmo för en weekend där. Vi åt middagarna och sov på Tjällmo Gästgifvaregård. Det var riktigt trevligt. Vegansk mat fanns på menyn och gästgiveriets ägare var supertrevliga.
Någon sovmorgon fick vi dock inte första dagen, det var samling redan 05:30! Då bar det av till Kärnskogsmossens naturreservat för orrspelsmorgon. Det var något nytt för mig och Peter, men inte för våra vänner som varit där förr och kunde guida oss och berätta om orrarna.
Vi tog en lång promenad i reservatet och såg dagen vakna. Det var en alldeles magisk morgon, så vacker natur.

Efter promenaden åkte vi en kort bit, till Skönnarbo kvarn. Här skulle vi tydligen få frukost.
Peter och jag hade inte sett att bilen var packad med ved, filtar och en massa godsaker så den härliga mega-frukosten blev en överraskning!

Det var lite kyligt och våra vänner fixade en varm brasa vi kunde sitta intill. Sen plockade Marika fram en väldans massa gott hon förberett hemma och Fredrik svängde ihop en äggröra på gasköket.

Här syns nästan allt det goda vi fick denna fantastiska frukost.
Turkisk yoghurt med äppelkompott och granola. Bröd med ost, färskost, marmelad, skinka och grönsaker. Plättar med vaniljyoghurtkvarg och färska bär. Te, kaffe och varm choklad. Juice och bubbelvatten. Grillad korv (även vegetarisk) med äggröra, senap och ketchup. Och så brownies med hasselnötter samt lite godis.
Behöver jag säga att vi blev mätta?!

Efter ett tag kom vi på idén att inte bara grilla korvarna utan även plättarna. Det blev galet gott! Det gjorde dem krispiga på utsidan samtidigt som de fortfarande var mjuka inuti. Perfekt plätt-kombo!

Vår weekend i och nära Tjällmo bjöd också på ett besök vid en av sveriges största jättegrytor – Perkils kättil. Knasiga får och våfflor med grädde och sylt. God mat och dryck på gästgiveriet, bland annat årets första utomhusbubbel. (Vad gör det att man behöver en filt över sig liksom?!)

Hemma har jag varit också förstås. Inte sällan i min fåtölj läsandes faktaböcker.
Tack vare att min huvudvärk varit något bättre den senaste tiden har jag fått tillbaka lusten att läsa! (Har skrivit om huvudvärken här i bloggen tidigare. Gör ingen större uppdatering nu annat än att den alltså blivit lite bättre.)
Många böcker har det blivit, det här är två av dem. Mycket intressanta och bra! ”Konsten att inte dö” av Michael Greger och ”Välj Hälsa!” av Stig Bengmark. Rekommenderas!
Jag får inte nog av läsande och är så glad över det. Har just nu tolv böcker hemma jag lånat från biblioteket haha!

Ett annat intresse som vaknat till liv tack vare att jag mår bättre är att vandra. Jag har alltid gått mycket promenader men att gå i skog och mark i flera timmar, det kom helt av sig under lång tid. Men nu har jag kommit igång lite igen!
Det har blivit ett gäng timmar längs Sörmlandsleden som jag trevligt nog bor ganska så nära. Och upp till Stockholms läns högsta punkt – Tornberget i Haninge. (Ännu högre kommer man tack vare utsiktstornet!)

Det var några av vårens aktiviteter. Hörs snart för del número dos. Ja alltså del 2. Det är bara jag som försöker låtsas att jag är duktig på språk.

 

Presentation av mig, del 1

2018 var det bästa året hittills för den här bloggen vad gäller antal sidvisningar och unika besökare. Jätteroligt! Nya följare tillkom på olika sätt och därför tycker jag att det är dags att jag presenterar mig lite närmare. Jag är ingen hemlighetsfull person, berättar gärna om mig själv. Har ändå inte gjort det så mycket under åren och det för att fokus skulle vara på mat och dryck, men intresse kanske finns? Jag tycker själv att det är roligt att få veta mer om personen bakom en blogg jag läser.

Delar upp presentationen i två delar. I denna första del blir det lite bakgrundsfakta om vem jag är och hur jag lever. I nästa lite mer ”lulligt” om mig och bloggen. Fråga om det är något du undrar över så tar jag med det också då.

Vi börjar från början…
Ulrika heter jag. Föddes i Stockholm 1974, lite för tidigt och ganska så liten till växten. Fram tills jag var sex år bodde jag tillsammans med min mamma och pappa i Kälvesta nordväst om Stockholm. Vi bodde på Ängsullsvägen där, i det radhusområde ett flygplan störtade januari 1977. Tydligen ställde jag mig upp i min säng och skrek när det hände. En ganska så normal reaktion för en tvååring skulle jag tro.

När jag väl kom ut ur kuvösen blev jag snabbt rund och go!

Under hela min skoltid, fram tills jag flyttade hemifrån vid nitton års ålder, bodde vi sedan i ett kedjehus i Huddinge söder om Stockholm. (Jag har bott i Stockholm och dess närhet i hela mitt liv).
Min mamma jobbade inom vården och som operatör på brandstation, min pappa var civilingenjör.

Mellan 19 och 29 hann jag med två långa samboförhållanden varav ett dessutom var ett äktenskap.
Sedan vid 29 års ålder var det äntligen dags för mig att bo själv! Först i en etta på 25 m2 och sedan i en på 36, båda i Haninge. Det jag minns som bäst med att bo själv var att det var så lätt att hålla ordning hemma. Städade jag så höll det sig fint tills jag själv stökade ner igen – underbart! :)
Sedan 2006 bor jag tillsammans med Peter och mer om honom längre ner. (Och det är så värt det, trots att det blir stökigare haha!)

Mina föräldrar är gifta än idag men har flyttat från Stockholm, ut på landet. Det tar dryga två timmar med bil för mig att åka till dem nu, så det blir tyvärr inte att jag hälsar på så ofta som jag skulle vilja. Men det är väldigt skönt att få komma ut på landet då och då.

Peter, min mamma och pappa på besök på brandbilsmuseet i Gysinge 2008.

Jag har tre halvsyskon som är 11, 12 resp. 13 år äldre än jag. De flyttade ut tidigt, jag var så liten att jag inte minns att vi bodde tillsammans. Vi umgicks en del förr om åren men har inte så mycket kontakt nu längre. Elva syskonbarn har jag men har tappat räkningen på hur många barn de i sin tur har totalt!

Grundskola gick jag förstås, helt enligt plan. Dock med ganska så dåliga betyg från nian… jag var så skoltrött. Gick vårdlinjen Hälso- och sjukvård på gymnasiet. Det var en tvåårig linje som med nöd och näppe gjorde mig till undersköterska, mentalskötare och vårdare. Samma sak där, jag var så skoltrött och inte alltid på plats på lektionerna… Till våra lärares frustration så var inte jag och min bästa kompis Marie som många andra skolkare. Vi gick ofta på museum eller till biblioteket när vi skolkade och lärde oss saker. Fast alltså inte de sakerna vi egentligen borde ha lärt oss just då… Det var liksom ordning på oss men ändå inte. Och så gick vi på musikaler! Nästan alla våra pengar gick till musikalbiljetter, skivor med musiken, Les Miserables-tröjor, pennor och muggar med opera-fantomen på med mera… Vi var extremt besatta av musikaler under många år.

Jag 1991 i en av de många musikal-tröjor jag ägde. Fotot taget av Marie på Skansen, kanske skolkade vi den dagen… Skansen var ockå ett ställe vi hängde mycket på då.
1992 tog jag studenten och blev hämtad från skolan av mamma och pappa. Under resan hem satt mamma och jag på släpvagnen i våra utemöbler med parasoll och allt medans pappa körde. Ett kärt minne!

Tiden på vårdutbildningen gav mig ändå väldigt mycket som jag bär med mig än i dag. Särskilt praktikperioderna då jag lärde känna och fästa mig vid svårt sjuka människor, som ibland gick bort. Sorgligt förstås men inget jag skulle vilja vara utan.

Efter vårdlinjen visste varken jag eller min bästa kompis vad vi skulle göra så vi pluggade till barnskötare på komvux. Ett år och en utbildning jag inte minns så särskilt mycket av.

Väl klar med utbildningarna jobbade jag endast ett år inom vården. På Björnkulla, ett vårdhem för psykiskt utvecklingsstörda (det var så hemmet beskrevs på den tiden, kanske ett tokigt uttryck nu). Det var ett av de bästa yrkesåren i mitt liv. Jag trivdes så bra tillsammans med de boende och de gav mig så mycket glädje! Hade dock ingen fast tjänst där och jag led dessutom av att jobba kvällar, helger, högtider och nätter när min dåvarande pojkvän och mina vänner jobbade vardagar 8-17 så jag slutade och började jobba på kontor.

Det blev några år som receptionist, telefonist och inom kontorsservice innan jag tog tjänstledigt och pluggade IT under ett år. Efter det följde tretton år med support, utbildning och administration inom IT, hos två olika arbetsgivare. Jag trivdes fantastiskt bra i några år men gick in i väggen på min andra arbetsplats, efter några omorganisationer, chefsbyten och för hög arbetsbelastning under för lång tid. (Jag får fortfarande höjd puls och ångest när telefoner ringer, särskilt min egen så jag har den ofta på ljudlöst eller inte med mig alls. En sak som tyvärr dröjer sig kvar än idag även om jag i stort sett ser mig som återhämtad från ”väggen”.)

Sedan 2014 jobbar jag som administratör på ett habiliteringscenter för barn. Jag trivs väldigt bra på min arbetsplats, inte minst med mina kollegor. Det kan vara stressigt ibland men jag gillar verkligen att administrera, att hjälpa och att ge service. Och får jag säga det själv så är jag en grym administratör!
Jag jobbar 75% och känner stor tacksamhet över att ha den ekonomiska möjligheten att jobba deltid. Samtidigt som det, precis som annat i livet, är ett val man gör. Jag har mindre pengar att röra mig med nu än förr (både pga deltiden men också för att jag bytt från en privat arbetsgivare till landstinget) men jag mår så mycket bättre.

Min pojkvän heter Peter. Han är två år yngre än jag och vi har varit tillsammans i 15 år. Vi är visserligen gifta sedan ett par år men jag brukar fortfarande benämna honom som pojkvän för jag känner oss så gamla när jag säger ”min man”. Peter i sin tur brukar säga: ”Det här är Ulrika, min nuvarande fru”, när han presenterar mig för andra. Då tittar ofta personerna nervöst på mig och väntar på att jag ska bli arg. Men det blir jag ju inte, Peters humor är en av de saker jag föll för hos honom. Han får mig att skratta många gånger varje dag! Men visst, jag erkänner att vissa tidiga trötta mornar när han direkt drar igång i 200 och ordvitsarna sprutar ur honom kan jag vara lite mer svår-underhållen…

Nykära på konferens i Prag 2004. Fortfarande kära på båten Viking Grace sommaren 2018. (Nu talar jag för mig själv och gissar för Peter. ;-))

Vi träffades på jobbet, på IT-avdelningen. Peter är kvar där och jobbar alltså inom IT. Nästan all tid som han inte är där är han i garaget hemma. Att han älskar bilar och motorer är en stark underdrift.
Peter kallas av en del för Wikipeter. Han minns allt han läser i faktaböcker, hör på föreläsningar eller ser i dokumentärer. Trots det kommer han av någon anledning aldrig ihåg hur mycket vatten jag säger åt honom att en krukväxt ska ha…

Han är en problemlösare och det verkar vara extra skoj när det är fordon inblandade. Inte sällan pratar han om att köra tungbärgare i snöigaste Kanada i framtiden. Själv drömmer jag om odlingsvänligare klimat så vi är inte helt överens inom det här området…

Vi har inga barn och inte heller något husdjur. Fast vi drömmer båda om hund, hade det bägge två under vår uppväxt. Vi hoppas kunna ha en lurvig en senare i livet, när det passar med jobb och så.
Under ett antal år försökte vi få barn men det ville sig inte. Det är ingen fara nu, vi saknar inte barn nu vilket är skönt. Jag menar, vissa kommer ju aldrig över den längtan vilket förstås måste vara väldigt jobbigt.

Huset vi bor i byggde vi 2009 och det ligger i Haninge. Eller, vi stod inte själva där med hammare och spik men vi ”byggde nytt”. Och vi älskar vårt hus! Som snart får ett uterum är tanken. Jag har nämnt bygget här på bloggen och jag kommer visa mer snart igen. Glaset kommer nämligen nu i februari.

På tomten har jag mitt lilla växthus och mina odlingslådor som får vara med här på bloggen ibland. Det är ju bland det bästa som finns – att odla sin egen mat!

Det var allt för del 1 det. Ha en trevlig helg och på återhörande!